Greenwashing innebär att fonder marknadsförs som miljövänliga utan att leva upp till löftena. Marknaden gör det inte lättare: när Esma granskade effekten av sina riktlinjer om fondnamn rapporterade myndigheten den 17 december 2025 att 64 procent av de fonder som nämndes i andelsägarmeddelandena bytte namn, i de flesta fall för att undvika ESG-relaterad terminologi. Namnet på en fond är alltså en rörlig etikett. Den här guiden ger dig verktygen att granska fonden bakom namnet själv.
Innehållet utgör inte personlig finansiell rådgivning. Kontrollera alltid fondens faktablad och senaste årsberättelse innan du investerar.
Vad är greenwashing?
Greenwashing är vilseledande marknadsföring där fonder framställs som mer hållbara än de är. Det kan handla om vaga påståenden (”vi investerar ansvarsfullt”), selektiva mått som överdrivs, eller symboliska exkluderingar som inte påverkar fondens faktiska klimatavtryck.
Att detta förekommer är inte en misstanke från oss, utan något EU-lagstiftaren skriver ut i sin egen lagtext. I skäl 16 till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 konstateras att uteslutningsstrategier marknadsförs som effektiva trots att de i praktiken utesluter mycket lite, eller bara upprepar vad lagen redan kräver.
Problemet är inte bara etiskt. En fond som påstår sig vara klimatfokuserad men äger fossilbolag ger dig inte den riskprofil du tror att du köpt. Rådet skriver i sitt eget ställningstagande att den nuvarande ordningen ökat risken för grönmålning och felförsäljning, särskilt för icke-professionella investerare.
Varför greenwashing är ett problem
Greenwashing skadar inte bara miljön, det skadar också din ekonomi och det finansiella systemets trovärdighet.
Du får inte den exponering du betalar för
Om fonden marknadsförs som klimatfokuserad men portföljen ser ut som en bred global fond, betalar du ofta en aktiv förvaltningsavgift för en exponering du kunde fått billigare. Skillnaden syns inte i namnet. Den syns i innehavslistan, och den kan du läsa själv (se metoden längre ned).
Resurser felallokeras
Kapital som sparare tror går till klimatlösningar hamnar i stället i konventionella bolag. Det bromsar omställningen. Varje krona som investeras i en greenwashad fond i stället för en fond som gör det den utger sig för är en förlorad möjlighet att finansiera förnybar energi, energilagring eller koldioxidinfångning.
Förtroendekris
Upprepade greenwashing-skandaler riskerar att skapa cynism bland sparare. Om konsumenter slutar lita på hållbarhetsinformation minskar incitamenten för fondbolag att faktiskt göra skillnad. De europeiska tillsynsmyndigheterna beskriver just förvirring bland investerare som ett resultat av hur regelverket kommit att användas (se nästa avsnitt). Det är ett systemiskt problem som drabbar hela branschen, inklusive de seriösa aktörerna.
SFDR-klassificering förklarad: upplysningar, inte betyg
EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, SFDR, tillämpas sedan den 10 mars 2021. Här gör de flesta guider ett fel som är värt att stanna vid, eftersom hela resten av din granskning hänger på det.
Artikel 6, 8 och 9 är inte produktkategorier och inte betyg. De är upplysningsskyldigheter. Det syns direkt i rubrikerna i förordningens egen text, som alla inleds med ordet ”Transparens”. Artikel 8 skapar dessutom ingen egen upplysning: den utvidgar artikel 6:s. En artikel 8-fond är alltså samtidigt en artikel 6-fond, och uttrycket ”artikel 6-fond” som en egen kategori vid sidan av 8 och 9 saknar stöd i förordningen. Orden etikett och märkning förekommer inte i förordningens artikeltext.
| Bestämmelse | Vad den faktiskt kräver | Vad den inte säger |
|---|---|---|
| Artikel 6 | Att fonden upplyser om hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbesluten | Ingenting om ambitionsnivå |
| Artikel 8 | Utvidgad upplysning för produkter som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper | Ingen tröskel, ingen andel, inga krav på uteslutning |
| Artikel 9 | Utvidgad upplysning för produkter som har hållbar investering som mål | Ingen garanti för utfallet, ingen kvalitetsprövning av någon myndighet |
Detta är den viktigaste punkten i hela guiden. SFDR innehåller inget procenttal och ingen tröskel för att en produkt ska omfattas av artikel 8 eller 9. Det finns alltså inget lagstadgat krav på att en viss andel av kapitalet ska vara hållbart för att en fond ska lämna artikel 8-upplysningar. Tröskeln på 80 procent som ofta nämns kommer inte från SFDR, utan från Esmas riktlinjer om fondnamn, och den styr namnet, inte artikeltillhörigheten.
Tre EU-organ säger själva att artiklarna missbrukats som etiketter
Att artikel 8 och 9 kommit att användas som kvalitetsstämplar är inte vår tolkning. Det står i primärkällorna:
- De europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) konstaterade den 18 juni 2024 att de två upplysningsordningarna i artikel 8 och 9 använts som hållbarhetsetiketter av finansmarknadsaktörerna och uppfattats som etiketter av investerarna, vilket undergrävt upplysningarnas syfte och skapat förvirring. Samma yttrande konstaterar att kategorin artikel 8 är för bred, eftersom ”främjande” rymmer mycket olika ambitionsnivåer.
- EU-kommissionen skriver i sitt eget lagförslag att investerarskyddet inte tillgodosetts tillräckligt, förvärrat av att artiklarna 8 och 9 missbrukats som kvasietiketter.
- Rådet skriver att SFDR i praktiken använts som ett faktiskt etikettsystem.
Notera vem som inte står med i listan: Finansinspektionen. FI förklarar inte detta för spararen. Det närmaste FI kommer ett råd på området är uppmaningen att se bortom fondens namn. Läs mer i vår genomgång av artikel 8 och artikel 9 och av SFDR i sin helhet.
SFDR-översynen: ett förslag, inte gällande rätt
EU-kommissionen har föreslagit en revidering av SFDR. Förslaget är COM(2025) 841 final av den 20 november 2025, och det skulle ersätta artiklarna 7, 8 och 9 med tre produktkategorier med en tröskel om 70 procent: Transition category, ESG basics category och Sustainable category.
Ingenting av detta gäller. Rådet antog den 24 juni 2026 sin förhandlingsposition, men det är ett mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet, inte ett antagande av rättsakten. Förhandlingarna kan inte ens börja förrän parlamentet enats om sin egen position. Vi anger medvetet ingen tidpunkt för när reformen kan träda i kraft, eftersom det inte går att belägga. Kontrollera aktuell status i lagstiftningsobservatoriet för procedur 2025/0361(COD).
En detalj värd att lägga på minnet om förslaget går igenom: i dag är artikel 8 den bredare av de två och artikel 9 den snävaste. I förslaget blir artikel 8 den svagaste av de tre kategorierna. Ett artikelnummer betyder alltså inte samma sak före och efter en eventuell reform.
Sju varningssignaler för greenwashing
1. Vaga hållbarhetslöften
”Vi investerar ansvarsfullt” eller ”hållbart fokus” utan konkreta mål eller mätbara resultat. Leta efter specifika, kontrollerbara kriterier i stället, och kontrollera dem sedan mot fondens årsberättelse.
2. Enbart negativ screening
Fonden exkluderar tobak och vapen men gör inget aktivt för klimatet. Negativ screening är ett minimum, och lagstiftaren har själv pekat ut problemet: i skäl 16 till förordning (EU) 2022/1288 konstateras att uteslutningsstrategier marknadsförs som effektiva trots att de i praktiken utesluter mycket lite, eller bara upprepar vad lagen redan kräver.
Här finns dessutom en fälla som är värd att förstå. Uteslutning enligt förordning (EU) 2020/1818 bygger på intäktsandelar, inte på verksamhetens art: 1 procent för kol, 10 procent för oljebränslen och 50 procent för gasformiga bränslen. Ett konglomerat med en liten fossil division kan alltså ligga under tröskeln. Tröskeln är kvoten, inte handlingen.
3. Fossilbolag i portföljen
Granska fondens största innehav. Finns fossilbolag med är fonden inte fossilfri, oavsett vad marknadsföringen säger. Många fonder behåller fossilbolag med argumentet att bolagen ställer om. Kontrollera då om det finns konkreta, bindande villkor för det, eller bara en formulering i en policy.
En hederlighetsreservation: en enstaka ögonblicksbild bevisar inte i sig att fonden brutit mot sitt löfte. Esmas riktlinjer anger i punkt 22 att en tillfällig avvikelse ska behandlas som en passiv överträdelse och rättas, förutsatt att den inte beror på ett avsiktligt val. Läs därför återkommande, inte punktvis. Mer om detta i vår guide till fossilfria fonder.
4. Kriterierna står bara i en policy, inte i fondbestämmelserna
Detta är den skarpaste skiljelinjen i hela granskningen, och den missas nästan alltid. Upplysningsplikten träffar bara bindande kriterier. Lagstiftaren undantar uttryckligen kriterier som förvaltaren kan åsidosätta: enligt skäl 11 till förordning (EU) 2022/1288 ska upplysningar bara lämnas om de kriterier som är bindande för investeringsbesluten, inte om kriterier som förvaltaren efter eget gottfinnande kan ignorera.
Konsekvensen är konkret. Står exkluderingen i fondbestämmelserna är den godkänd av Finansinspektionen och kan bara ändras efter ett nytt godkännande. Står den bara i en hållbarhetspolicy på webbplatsen kan fondbolaget ändra den själv, när som helst. Svensk lag kräver inte att fondbestämmelserna innehåller några exkluderingskriterier alls, så frånvaron är laglig. Men den säger dig något om hur bindande löftet är.
5. Ingen läsbar redovisning av utfallet
Förhandsinformationen är ett löfte. Den regelbundna upplysningen är ett utfall, och det är utfallet du ska läsa. Skillnaden är inbyggd i mallarnas grammatik: förhandsmallarna står i futurum, medan bilaga IV frågar ”I vilken utsträckning främjades de miljörelaterade och/eller sociala egenskaperna av denna finansiella produkt?” och bilaga V frågar ”I vilken utsträckning uppnåddes denna finansiella produkts mål för hållbar investering?”.
Mallen ska enligt förordning (EU) 2022/1288 ligga som en bilaga till årsrapporten. Där ska också de femton största innehaven listas med sektor och land, plus en jämförelse mot tidigare perioder. Hittar du ingen sådan bilaga, eller är den innehållslös, har du en varningssignal.
6. Grön marknadsföring, grått innehåll
Löv och jordklot i logotypen, gröna färgteman och naturfotografier i broschyren betyder ingenting. Läs fondens faktablad och fondbestämmelser, inte reklamtexten. Faktabladet säger det för övrigt själv: enligt artikel 8.2 i PRIIPs-förordningen ska en förklaring med fastställd lydelse stå direkt under titeln, och den innehåller meningen ”Det är inte reklammaterial.”
7. Inga påverkansaktiviteter
En fond som äger bolag kan påverka dem genom ägardialoger, röstning på bolagsstämmor och offentliga ställningstaganden. Saknas en dokumenterad påverkanspolicy helt, samtidigt som marknadsföringen bygger på förändring, är det värt en fråga till fondbolaget. Observera dock att argumentet också går att använda i motsatt riktning: en förvaltare kan motivera fossila innehav med att ägarskapet ger inflytande. Då är frågan vad inflytandet lett till, och det svaret ska finnas i utfallsredovisningen enligt punkt 5 ovan.
Vanliga greenwashing-taktiker fondbolag använder
Utöver de sju varningssignalerna ovan finns subtilare taktiker som är svårare att genomskåda.
Cherry-picking av data
Fondbolaget lyfter fram den bästa hållbarhetsstatistiken och döljer den sämsta. Till exempel: ”vår fond har minskat koldioxidutsläppen med 30 procent”, men jämförelseperioden börjar vid en ovanligt hög topp, eller minskningen gäller bara en del av portföljen.
Scope-tricket
Fonden rapporterar bara Scope 1-utsläpp (direkt förbränning) och ignorerar Scope 2 (inköpt energi) och Scope 3 (värdekedjan). För många bolag ligger huvuddelen av klimatpåverkan i Scope 3. En redovisning som bara omfattar Scope 1 ger därför en förskönande bild, och du bör kontrollera vilken avgränsning som faktiskt använts.
Best-in-class-fällan
”Best-in-class” innebär att fonden väljer de bästa bolagen inom varje bransch, inklusive fossila branscher. En best-in-class-fond kan alltså investera i det minst smutsiga oljebolaget. Det är bättre än branschgenomsnittet, men det är inte samma sak som klimatomställning, och skillnaden framgår sällan av namnet.
Namnbyte utan substansförändring
Fondbolag kan byta namn på befintliga fonder utan att ändra investeringsstrategin. Sedan Esmas riktlinjer om fondnamn började tillämpas den 21 november 2024 går rörelsen dessutom åt båda hållen: 64 procent av de fonder som nämndes i andelsägarmeddelandena bytte namn, i de flesta fall för att undvika ESG-relaterad terminologi. Ett borttaget ord betyder alltså inte nödvändigtvis att portföljen ändrats, och ett tillagt ord betyder det inte heller. Jämför innehaven före och efter, inte namnen.
Vilket ord som står i namnet spelar däremot roll för vad fonden måste utesluta. Enligt Esmas riktlinjer gäller samma tröskel om 80 procent för alla begreppskategorier, men uteslutningskraven skiljer sig åt: en fond med ”omställning” i namnet behöver utesluta kontroversiella vapen, tobak och normbrytare, medan en fond med ”grön”, ”klimat”, ”ESG” eller ”hållbar” i namnet måste utesluta även fossilbolagen enligt hela listan i artikel 12.1 a till g i förordning (EU) 2020/1818. Ordet ”impact” hör till den strängare gruppen, inte till omställningsgruppen. Riktlinjerna är dock inte en förordning: de fungerar enligt principen följ eller förklara, och fondbolagen behöver inte rapportera sin efterlevnad till Esma.
Verktyg för att granska fonder
Du behöver inte vara finansexpert för att avslöja greenwashing. Dessa kostnadsfria källor hjälper dig, men bara om du vet vad var och en faktiskt mäter.
Innehavslistan i årsberättelsen (den starkaste källan)
Detta är facit, och det är förvånansvärt få som använder det. Årsberättelsen ska enligt 4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder lämnas inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och en halvårsredogörelse inom två månader från halvårets utgång. Du får alltså fullständiga innehav två gånger om året.
Enligt Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2013:9 ska specifikationen för varje enskilt innehav ange emittent, marknadsvärde i kronor och procentuell andel av fondförmögenheten, och den ska gå att härleda direkt till balansposterna. Revisionsberättelsen ska dessutom återges i sin helhet i årsberättelsen. Innehavslistan har med andra ord en granskning bakom sig som en hållbarhetspolicy på en webbsida helt saknar.
Det bästa av allt: handlingarna ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas den som avser att köpa andelar. Du behöver alltså inte äga fonden för att få ut dem. Var och när de offentliggörs ska framgå av fondbestämmelserna. Se vår guide till fondens innehav.
Finansinspektionens fondinnehavsregister
FI publicerar svenska värdepappersfonders faktiska innehav kvartalsvis med två månaders fördröjning. Specialfonders innehav publiceras inte. Tänk på fördröjningen: uppgiften kan vara upp till nästan fem månader gammal.
Morningstar ESG Risk Rating
Betyget hette tidigare Morningstar Sustainability Rating, men namnet är pensionerat sedan mars 2025 och heter nu Morningstar ESG Risk Rating. Namnbytet är mer upplysande än det ser ut, eftersom det säger vad betyget faktiskt mäter, och det är inte det de flesta tror.
Enligt Morningstars eget metodikdokument är globkloten en percentilrankning inom fondens kategori, inte ett absolut hållbarhetsmått: bästa 10 procent får fem globklot, nästa 22,5 procent fyra, och så vidare. Medianportföljen i varje kategori får per definition tre globklot. Betyget mäter dessutom ESG-risk i finansiell mening, alltså risk mot bolagets eget ekonomiska värde, inte fondens påverkan på omvärlden. Morningstar skriver själva att en fond kan ha mer ESG-risk än en annan och ändå få ett bättre betyg, om fonderna ligger i olika kategorier.
Fem globklot betyder alltså inte ”hållbar fond”. Det betyder ”bästa 10 procent av sin kategori”, och varje kategori har per konstruktion ungefär 10 procent femglobsfonder, även en kategori där samtliga fonder har hög absolut risk. Vi går igenom detta i detalj under hållbarhetsbetyg.
Fondens faktablad (KID)
Sedan den 1 januari 2023 ska ett PRIIP-faktablad upprättas för icke-professionella investerare, efter att fondföretagens tidigare undantag i artikel 32 löpte ut. Dokumentet ska enligt PRIIPs-förordningen vara högst tre A4-sidor och följa en i lag fastställd ordningsföljd med fastställda rubriker. Det är hela poängen: två faktablad går alltid att lägga bredvid varandra och läsa avsnitt för avsnitt.
En viktig varning om kostnadsavsnittet. Raden ”Förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader” är inte fondens förvaltningsavgift. Enligt bilaga VI till PRIIPs tekniska standarder beräknas den som en restpost, alltså totala kostnader minus engångskostnader minus transaktionskostnader minus extra kostnader. Den ska aldrig jämföras med fondens angivna förvaltningsavgift. Läs ”Årliga kostnadseffekter” i stället. Mer om detta under fondavgift.
Hållbarhetsprofilen
Hållbarhetsprofilen är ett standardiserat informationsblad som branschföreningen Swesif tillhandahåller och som fondbolagen betalar licensavgift för att delta i. Den kan vara ett bekvämt sätt att jämföra fonder, men det är viktigt att veta vad den inte är: ett frivilligt branschinitiativ, inte ett lagkrav och inte en myndighetsprövning.
Så granskar du en fond: steg för steg
Stegen är rangordnade efter bevisvärde, alltså med det som är svårast att skönmåla först.
- Läs innehavslistan i årsberättelsen. Den är reviderad, avstämningsbar mot balansposterna och specificerad per innehav med emittent, marknadsvärde och andel. Begär ut den kostnadsfritt, även innan du köper.
- Läs fondbestämmelserna, inte hållbarhetspolicyn. Det som står i fondbestämmelserna är godkänt av FI och ändras inte i tysthet. En policy kan fondbolaget ändra själv.
- Läs SFDR-bilagan i årsberättelsen. Den visar utfall, inte löfte, och innehåller de femton största innehaven med sektor och land plus jämförelse bakåt.
- I faktabladet: läs ”Årliga kostnadseffekter”. Behandla ”Förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader” som en restpost, aldrig som ett pris.
- Kontrollera vad fondens namn kräver. Ordet i namnet styr vilka uteslutningar som ska gälla enligt Esmas riktlinjer.
- Läs Morningstar-betyget för vad det är. En relativ ESG-riskrankning inom en kategori, utan några exkluderingskriterier alls.
- Gör om det. En ögonblicksbild bevisar ingenting. Läs återkommande, minst en gång om året.
Hela metoden i utförligt format finns på granska fond.
Vanliga frågor
Är ESG samma sak som klimatfond?
Nej. ESG inkluderar miljö (E), sociala frågor (S) och bolagsstyrning (G). En ESG-fond kan ha starkt fokus på arbetsvillkor eller antikorruption men svagt klimatfokus. Klimatfonder är en delmängd med specifikt fokus på miljö och klimat. Läs vår jämförelse av impact investing och ESG och vår guide till ESG-fonder.
Betyder artikel 9 att fonden är bra?
Nej. Artikel 9 är en upplysningsskyldighet, inte ett betyg och inte en kvalitetsstämpel. Att en fond lämnar artikel 9-upplysningar betyder att den uppger sig ha hållbar investering som mål, inte att någon myndighet prövat och godkänt det. Kommissionen kallar själv användningen av artiklarna som kvasietiketter för ett missbruk. Att sakna artikel 9-upplysningar är därför inte i sig en varningssignal, och att ha dem är inte i sig ett kvitto.
Vad händer med SFDR 2.0?
Det är ett förslag som inte är antaget. Rådet har antagit en förhandlingsposition, parlamentet har ännu inte enats om sin. Vi anger ingen tidplan, eftersom ingen går att belägga i primärkälla. Kontrollera aktuellt läge i lagstiftningsobservatoriet.
Har Finansinspektionen straffat någon fond för greenwashing?
Vi har inte hittat någon sanktion mot en fond för greenwashing. FI har däremot uppgett att myndigheten särskilt kommer att granska fonder med hållbarhetsrelaterade namn, eftersom namnen inte får vara vilseledande, och att FI i granskningar hittat fonder som investerat i vapen- och kärnvapenbolag trots en exkluderingspolicy. Uttalandet kommer från ett konferensanförande. Någon underliggande granskningsrapport är inte publicerad, så vilka fonder det gäller och om avvikelserna bröt mot bindande fondbestämmelser eller mot en icke-bindande policy framgår inte. Den skillnaden är juridiskt avgörande, se punkt 4 ovan.
En upplysning som förklarar en del av fyndet: EU-rätten har två olika definitioner av kontroversiella vapen, och ingen av dem omfattar kärnvapen. Listan i bilaga I till förordning (EU) 2022/1288 är sluten och omfattar antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen. En fond kan alltså följa EU-definitionen exakt och ändå äga ett kärnvapenbolag. ”Vapen” i en marknadsföringstext och ”kontroversiella vapen” i regelverket är inte samma mängd.
Hur ofta ska jag granska mina fonder?
Minst en gång per år, gärna i takt med att årsberättelsen och halvårsredogörelsen kommer. Fondbolag kan ändra sina investeringsstrategier och sina namn, och som Esmas granskning visar sker det i stor skala. Kontrollera att fondens största innehav fortfarande stämmer med dina förväntningar.
Sammanfattning
Greenwashing är vanligt men möjligt att avslöja, och nyckeln är att sluta läsa etiketterna. SFDR:s artiklar är upplysningsskyldigheter, inte betyg, och tre EU-organ har konstaterat att de missbrukats som kvasietiketter. Morningstars globklot rankar ESG-risk relativt inom en kategori och innehåller inga exkluderingskriterier alls. Fondens namn är en rörlig etikett som byts i stor skala.
Det som däremot håller är det bindande och det reviderade: fondbestämmelserna som är godkända av FI, innehavslistan i årsberättelsen som är reviderad och avstämningsbar, och SFDR-bilagan som redovisar utfall i preteritum. Allt det kan du begära ut kostnadsfritt, även innan du köper. Börja där.
Vill du se hela ämnet i sammanhang, börja i vår hubb om hållbara fonder. Vill du läsa mer om vilseledande marknadsföring specifikt, se greenwashing i fonder och vilseledande marknadsföring.