Att läsa

  • Klimatavtryck: så räknas det ut (scope 1, 2 och 3)

    Ett företags klimatavtryck räknas ut enligt GHG-protokollet, som delar utsläppen i tre scope: direkta utsläpp, inköpt energi och allt annat i värdekedjan. Två saker missförstås systematiskt. Scope 2 handlar sedan 2015 inte bara om el, och scope 3 är sedan 2011 inte längre en frivillig kategori för den som säger sig följa standarden. Här är…

  • Klimatneutral: får ett företag kalla sig det?

    Ett företag får inte längre kalla en produkt klimatneutral när påståendet vilar på klimatkompensation. EU-förbudet ligger på svarta listan, alltså bland de metoder som är otillbörliga under alla omständigheter och där ingen bevisning hjälper. Lydelsen är samtidigt snävare än debatten låter påskina, och Sverige har ännu inte genomfört reglerna. Vad säger förbudet ordagrant? Den svenska…

  • Klimatkompenserad: vad ordet betyder på en produkt

    ”Klimatkompenserad” betyder att företaget köpt utsläppskrediter som ska motsvara produktens utsläpp. Det betyder inte att utsläppen uteblev. Ordet står dessutom ordagrant uppräknat i EU:s förbudsbestämmelse om påståenden som vilar på kompensation, och Konsumentverket avråder företag från att använda det. Här är vad som faktiskt ligger bakom ordet. Vad betyder ”klimatkompenserad” rent sakligt? Att någon annanstans…

  • Klimatkompensation: så fungerar den och var den brister

    De flesta granskade skogsprojekt minskade avskogningen, men de hävdade sammantaget 10,7 gånger mer undviken avskogning än motiverat. Klimatkompensation är alltså inte bortkastade pengar, men den köper sällan exakt det den utger sig för att köpa. Svagheten sitter i två punkter, baslinjen och permanensen. Vad ska en utsläppskredit representera? En kredit ska motsvara ett ton koldioxidekvivalent.…