Att läsa
-
Klimatavtryck: så räknas det ut (scope 1, 2 och 3)
Ett företags klimatavtryck räknas ut enligt GHG-protokollet, som delar utsläppen i tre scope: direkta utsläpp, inköpt energi och allt annat i värdekedjan. Två saker missförstås systematiskt. Scope 2 handlar sedan 2015 inte bara om el, och scope 3 är inte frivilligt sedan 2011. Här är vad standarderna faktiskt säger. Vad är scope 1, 2 och…
-
Klimatneutral: får ett företag kalla sig det?
EU har infört ett uttryckligt förbud mot att kalla en produkt klimatneutral när påståendet vilar på klimatkompensation. Förbudet ligger på svarta listan, alltså bland de metoder som är otillbörliga under alla omständigheter och där ingen bevisning hjälper. Men lydelsen är snävare än debatten låter påskina, och det svenska genomförandet ligger efter EU:s tidtabell. Så här…
-
Klimatkompenserad: vad ordet betyder på en produkt
”Klimatkompenserad” betyder att företaget köpt utsläppskrediter som ska motsvara produktens utsläpp. Det betyder inte att utsläppen uteblev. Ordet står dessutom ordagrant uppräknat i EU:s förbudsbestämmelse om påståenden som vilar på kompensation, och Konsumentverket avråder företag från att använda det. Här är vad som faktiskt ligger bakom ordet. Vad betyder ”klimatkompenserad” rent sakligt? Att någon annanstans…
-
Klimatkompensation: så fungerar den och var den brister
Klimatkompensation är inte bortkastade pengar, men den köper sällan exakt det den utger sig för att köpa. Forskningssyntesen visar att de flesta granskade skogsprojekt faktiskt minskade avskogningen, men att de sammantaget hävdade 10,7 gånger mer undviken avskogning än motiverat. Problemet heter alltså överkreditering, inte värdelöshet. Vad ska en utsläppskredit representera? En kredit ska motsvara ett…