Impact investing vs ESG: vad är skillnaden?

Två begrepp dominerar samtalet om hållbara investeringar: ESG och impact investing. Båda syftar till att styra kapital i en mer ansvarsfull riktning, men de skiljer sig åt i metod, ambition och mätbarhet. Förväxlingen mellan dem är vanlig, och den utnyttjas ibland av fondbolag som vill framstå som grönare än de är.

Den här guiden reder ut vad respektive begrepp innebär, hur de förhåller sig till EU:s regelverk SFDR, och vad du som sparare bör tänka på när du väljer fond.

Vad är ESG?

ESG står för Environmental, Social och Governance, alltså miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Det är ett ramverk som fondförvaltare och analytiker använder för att bedöma hur väl ett bolag hanterar hållbarhetsfrågor inom dessa tre dimensioner.

• Environmental (miljö): klimatutsläpp, energiförbrukning, vattenanvändning, avfallshantering och biologisk mångfald.
• Social (socialt ansvar): arbetsvillkor, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, mångfald, produktsäkerhet och samhällsengagemang.
• Governance (bolagsstyrning): styrelsesammansättning, ersättningsprogram, transparens, antikorruption och ägarstruktur.

En ESG-strategi innebär att förvaltaren integrerar dessa faktorer i sin investeringsanalys. Det kan betyda att bolag med dåliga ESG-betyg viktas ned eller exkluderas, men det kan också bara innebära att förvaltaren är ”medveten” om riskerna utan att agera på dem. ESG är med andra ord ett spektrum, från djupgående analys till ytlig etikettering.

Det primära syftet med ESG-integration är att hantera finansiell risk. Tanken är att bolag som sköter sin hållbarhet bättre också är bättre långsiktiga investeringar. Avkastningen förblir det överordnade målet. Hållbarhet är ett verktyg, inte ett syfte i sig.

Just den riktningen är värd att lägga på minnet, eftersom den återkommer i hållbarhetsbetygen. Morningstars ESG Risk Rating mäter exempelvis i vilken grad ett bolags ekonomiska värde är utsatt för risk driven av ESG-faktorer. Det är risk mot ägaren, inte påverkan på omvärlden. De två förväxlas ständigt.

Vad är impact investing?

Impact investing, ibland kallat ”investeringar med påverkan”, skiljer sig fundamentalt genom att den mätbara samhällseffekten är det primära målet. Avkastning eftersträvas fortfarande, men investeraren accepterar att den kan vara lägre om den positiva effekten är tillräckligt stor.

En impact-investerare ställer alltid frågan: vad hade hänt om jag inte investerat? Om svaret är ”samma sak” finns ingen verklig påverkan, oavsett hur grönt bolaget är. Det kallas additionality: att investeringen bidrar med något som annars inte hade skett.

Typiska impact-investeringar kan vara:

• Gröna obligationer som finansierar specifika klimatprojekt
• Mikrofinansfonder som ger lån till småföretagare i utvecklingsländer
• Fonder som investerar i förnybar energi i regioner där den ersätter fossil kraft
• Venture capital i klimatteknik som koldioxidinfångning eller alternativa proteiner

Avgörande är att effekten mäts och rapporteras, inte bara påstås. Impact-fonder redovisar exempelvis ton koldioxid som undvikits, antal hushåll med tillgång till ren energi, eller liter rent vatten som tillhandahållits.

Jämförelse: ESG vs impact investing

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan de två strategierna. Notera att raden om SFDR medvetet saknas: skälet förklaras i nästa avsnitt.

Dimension	ESG-integration	Impact investing
Primärt mål	Riskjusterad avkastning	Mätbar samhälls- eller miljöeffekt
Hållbarhetens roll	Verktyg för bättre analys	Investeringens huvudsyfte
Mätning	ESG-betyg (mäter risk mot bolagets värde)	Effektmått (mäter påverkan på omvärlden)
Riktning på mätningen	Omvärldens risk mot bolaget	Bolagets påverkan på omvärlden
Riskprofil	Liknar traditionella fonder	Kan vara högre (nischmarknader)
Greenwashing-risk	Hög, brett definierat begrepp	Lägre, kräver redovisad effekt

SFDR artikel 9 är en upplysningsskyldighet, inte en kvalitetsstämpel för impact

Här måste vi rätta ett antagande som är så utbrett att det ofta står som en självklarhet: att artikel 9 skulle vara EU:s kvalitetsstämpel för impact investing, och att artikel 8 skulle vara motsvarigheten för ESG. Det stämmer inte, och de som säger det tydligast är EU-organen själva.

SFDR:s artiklar är upplysningsskyldigheter. Det syns direkt i rubrikerna i förordningens egen text, som alla inleds med ordet ”Transparens”. Artikel 8 skapar dessutom ingen egen upplysning, den utvidgar artikel 6:s. En artikel 8-fond är alltså samtidigt en artikel 6-fond, och uttrycket ”artikel 6-fond” som en egen kategori vid sidan av 8 och 9 saknar stöd i förordningen. Orden etikett och märkning förekommer inte i artikeltexten.

Att artiklarna ändå kommit att användas som etiketter är väldokumenterat, av de som skrev och tillämpar reglerna:

• De europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) konstaterade den 18 juni 2024 att upplysningsordningarna i artikel 8 och 9 använts som hållbarhetsetiketter av finansmarknadsaktörerna och uppfattats som etiketter av investerarna, vilket undergrävt syftet och skapat förvirring.
• EU-kommissionen skriver i sitt eget lagförslag att investerarskyddet inte tillgodosetts tillräckligt, förvärrat av att artiklarna 8 och 9 missbrukats som kvasietiketter.
• Rådet skriver att SFDR i praktiken använts som ett faktiskt etikettsystem, vilket orsakat förvirring och ökat risken för grönmålning och felförsäljning.

Den praktiska konsekvensen för dig som sparare är större än den låter. SFDR innehåller inget procenttal och ingen tröskel för att en produkt ska omfattas av artikel 8 eller 9. Det finns alltså inget lagstadgat krav på att en viss andel av kapitalet ska vara hållbart för att en fond ska lämna artikel 8-upplysningar. Två fonder som båda lämnar artikel 8-upplysningar kan skilja sig hur mycket som helst åt. Tröskeln på 80 procent som ofta nämns kommer inte från SFDR, utan från Esmas riktlinjer om fondnamn, och den styr namnet, inte artikeltillhörigheten. Sammanblandningen är vanlig och allvarlig.

Det betyder inte att artikeln är ointressant. Den talar om vilka upplysningar du har rätt att få, och den är därför en bra startpunkt för granskning. Men den är inte slutsatsen. Vi går igenom detta i detalj under artikel 8 och artikel 9 och SFDR.

Ett förslag som skulle vända på begreppen

EU-kommissionen har föreslagit en revidering av SFDR, COM(2025) 841 final, som skulle ersätta artiklarna 7, 8 och 9 med tre produktkategorier med en tröskel om 70 procent. Förslaget är inte antaget: rådet har antagit ett mandat att inleda förhandlingar, men parlamentet har ännu inte enats om sin position. Kontrollera aktuellt läge i lagstiftningsobservatoriet.

Värt att notera för den som vill förstå begreppsparet i den här artikeln: i förslaget blir artikel 8 den svagaste av de tre kategorierna, medan den i dag är den bredare av två. Ett artikelnummer betyder alltså inte samma sak före och efter en eventuell reform, vilket är ytterligare ett skäl att inte bygga sitt fondval på numret.

Hur väljer du rätt strategi?

Valet mellan ESG och impact investing handlar ytterst om vad du vill uppnå med ditt sparande. Ställ dig själv tre frågor:

1. Är avkastningen eller effekten viktigast?

Om du vill ha marknadsmässig avkastning och samtidigt undvika de sämsta bolagen ur hållbarhetssynpunkt kan en bred ESG-fond räcka. Om du aktivt vill att dina pengar finansierar klimatomställningen, och kan acceptera en annorlunda riskprofil, ligger impact-ansatsen närmare. Låt dock inte artikelnumret avgöra, av skälen ovan. Läs i stället vad fonden binder sig till.

2. Hur viktigt är det att kunna mäta effekten?

ESG-betyg ger en övergripande bild men mäter, som beskrivits, en annan sak än de flesta tror. Vill du se effekt ska du läsa fondens regelbundna upplysningar, inte förhandsinformationen. Skillnaden är inbyggd i mallarnas grammatik: förhandsmallarna står i futurum, medan bilaga IV till förordning (EU) 2022/1288 frågar ”I vilken utsträckning främjades de miljörelaterade och/eller sociala egenskaperna av denna finansiella produkt?” och bilaga V frågar ”I vilken utsträckning uppnåddes denna finansiella produkts mål för hållbar investering?”. Förhandsinformationen är ett löfte. Den regelbundna upplysningen är ett utfall.

3. Hur diversifierad vill du vara?

ESG-fonder investerar ofta brett och har en sammansättning som liknar traditionella indexfonder, fast med hållbarhetsfilter. Impact-fonder kan vara mer nischade, exempelvis enbart förnybar energi eller vattenrening, vilket ger högre koncentrationsrisk. En kombination av båda strategierna i portföljen kan vara rimlig.

Vad ordet i fondnamnet faktiskt kräver

Ett konkret ställe där skillnaden mellan begreppen har rättslig verkan är fondens namn. Enligt Esmas riktlinjer om fondnamn, som gäller sedan den 21 november 2024, omfattas alla begreppskategorier av samma tröskel om 80 procent kopplad till de bindande delarna av investeringsstrategin. Men uteslutningskraven skiljer sig åt beroende på ordet:

• Omställningsrelaterade, socialt relaterade och styrningsrelaterade begrepp: uteslutningar enligt artikel 12.1 a till c i förordning (EU) 2020/1818.
• Miljörelaterade begrepp (”grön”, ”klimat”, ”ESG”) och påverkansrelaterade begrepp (”impact”): hela listan a till g, alltså inklusive fossilbolagen.
• Hållbarhetsrelaterade begrepp (”hållbar”): hela listan a till g, plus ett åtagande att investera meningsfullt i hållbara investeringar.

Notera fällan, eftersom den är kontraintuitiv i just den här artikelns ämne: ”impact” hör till den strängare gruppen, tillsammans med ”grön” och ”klimat”, inte till omställningsgruppen. Intuitionen att impact och transition hör ihop är fel i regelverkets mening. Riktlinjerna är dock inte en förordning: de fungerar enligt principen följ eller förklara, och fondbolagen behöver inte rapportera sin efterlevnad till Esma.

Exempel: hur klassificeringen ser ut i praktiken

Nedan följer fonder där vi läst klassificeringen i fondbolagets egna dokument. Poängen är inte att rekommendera dem, utan att visa att artikelnumret inte följer den logik man förväntar sig. Kontrollera alltid aktuell status, klassificeringar och namn ändras.

Fonder som uppger hållbar investering som mål (artikel 9)

• Nordea 1 Global Climate and Environment Fund: Nordea anger själva i faktabladet för andelsklassen BP SEK (publicerat 2026-05-20) att fonden har hållbar investering som mål enligt artikel 9. Observera att ”Nordea Klimatfond” bara är ett svenskt marknadsföringsnamn, inte fondens juridiska namn.
• Handelsbanken Hållbar Energi: förköpsinformationen är utformad som bilaga III, den bilaga som gäller produkter enligt artikel 9, med ett utfäst minimum om 90 procent hållbara investeringar med ett miljömål.

Fonder som främjar egenskaper utan mål (artikel 8)

• Swedbank Robur New Energy: uppges vara artikel 8 i fondbolagets månadsrapport per 2026-06-30. Fonden hette tidigare Swedbank Robur Transition Energy och bytte namn den 19 maj 2025, uttryckligen för att följa EU:s riktlinjer om hållbarhetsrelaterade ord i fondnamn.
• AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond: båda är artikel 8. AP7 skriver i sina hållbarhetsrelaterade upplysningar att AP7 Aktiefond främjar miljörelaterade och sociala egenskaper men har inget åtagande om minsta andel hållbara investeringar. AP7 Räntefond har en minimiandel om 10 procent.

Läs den sista raden en gång till. Fonden som Sveriges förvalsalternativ vilar på främjar miljörelaterade egenskaper utan att åta sig någon minsta andel hållbara investeringar alls. Det är fullt lagligt och illustrerar precis den poäng som gjordes ovan: artikel 8 har ingen tröskel. Två klimatinriktade fonder som båda är artikel 8 kan alltså vara helt olika produkter.

En upplysning som ofta blir fel: AP7 Såfa är inte en fond utan premiepensionens förvalsalternativ, en färdig portfölj som består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Såfa har därför ingen egen SFDR-klassificering, och påståendet ”AP7 Såfa är artikel 8” är felaktigt även om det låter rimligt.

Fonderna ovan är exempel, inte rekommendationer. Vi utser inga vinnare. Vill du se hur en granskning går till, se vår metod, och för översikten med källor och datum listan.

Vanliga frågor

Kan en fond vara både ESG och impact?

Ja, begreppen överlappar delvis. En impact-fond använder nästan alltid ESG-analys som en del av sin process. Skillnaden ligger i ambitionen och i mätningens riktning: ESG-analysen använder hållbarhetsdata för att minska risk för ägaren, medan impact-ansatsen investerar med mätbar effekt på omvärlden som huvudmål. Däremot stämmer det inte att en artikel 9-fond per definition har en starkare hållbarhetsprofil än en artikel 8-fond. Artiklarna är upplysningsskyldigheter, inte en rangordning.

Hur undviker jag greenwashing?

Sluta läsa etiketten och läs det bindande i stället. Det som står i fondbestämmelserna är godkänt av Finansinspektionen och kan bara ändras efter nytt godkännande. Det som står i en hållbarhetspolicy kan fondbolaget ändra själv. Läs sedan innehavslistan i årsberättelsen, som ska lämnas ut kostnadsfritt även till den som bara överväger att köpa andelar. Vår greenwashing-guide går igenom sju varningssignaler.

Vad betyder ”hållbar investering” juridiskt?

Definitionen i artikel 2.17 i SFDR kräver tre saker samtidigt: ett bidrag till ett miljömål eller socialt mål, att investeringen inte orsakar betydande skada för något av dessa mål, och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning. Notera att definitionen mäter bidraget ”genom till exempel” vissa indikatorer. Orden ”till exempel” gör listan öppen, och förordningen anger ingen tröskel för hur stort bidraget måste vara. Två fondbolag kan därför redovisa olika andel för likartade innehav utan att bryta mot texten.

Passar impact investing för pensionssparande?

Det beror på din tidshorisont och riskvilja, och det är inget vi kan svara på åt dig. Nischade fonder ger högre koncentrationsrisk och bör vägas mot behovet av diversifiering i en långsiktig portfölj. Om du sparar i premiepensionen finns dessutom en prismekanism värd att känna till: ”avgift efter rabatt” är en beräknad jämförelsesiffra, inte det pris fonden drar. Fondbolaget tar ut hela sin avgift löpande, och rabatten återbetalas en gång om året.

Vidare läsning

Vill du se hela ämnet i sammanhang, börja i vår hubb om hållbara fonder. Fördjupningar finns om ESG-fonder, etiska fonder och hållbarhetsbetyg.

Om du misstänker att en fond inte lever upp till sina hållbarhetslöften kan du läsa mer om hur du granskar fonden själv, steg för steg.

---