Hållbara fonder: vad regelverket faktiskt kräver

Europaparlamentets plenisal i Strasbourg sedd uppifrån, fylld av ledamöterFoto: Diliff, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Det finns ingen regel i EU:s hållbarhetsförordning som säger hur stor andel av en fonds kapital som måste vara hållbart. SFDR är ett upplysningsregelverk: det styr vad fondbolaget måste berätta, inte hur hållbar fonden måste vara. Artikel 8 och artikel 9 är rubriker på upplysningsskyldigheter, inte betyg. Den tröskel på 80 procent som ofta nämns kommer från Esmas riktlinjer om fondnamn och styr namnet, inte artikeltillhörigheten.

Den här sidan är ingången till vår genomgång av regelverket. Varje påstående nedan går att följa till sin primärkälla.

Är artikel 8 och artikel 9 kvalitetsstämplar?

Nej. Ingen bestämmelse i förordningen skapar en stämpel, en etikett eller en rangordning. Alla tre artiklarnas rubriker inleds med ordet ”Transparens” i förordning (EU) 2019/2088: artikel 6 om transparens i fråga om integrering av hållbarhetsrisker, artikel 8 om transparens i fråga om främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper, artikel 9 om transparens i fråga om hållbar investering.

Tre EU-organ säger det själva. De europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) konstaterade den 18 juni 2024 att artikel 8 och 9 har använts som hållbarhetsetiketter av finansmarknadsaktörerna och uppfattats som etiketter av investerarna, vilket undergrävt syftet med upplysningarna och skapat förvirring (Joint ESAs Opinion on SFDR, JC 2024 06, punkt 15). EU-kommissionen skriver i sitt eget lagförslag att investerarskyddet inte tillgodosetts tillräckligt, förvärrat av att artiklarna 8 och 9 missbrukats som kvasietiketter (COM(2025) 841 final). Rådet skriver att förordningen i praktiken använts som ett faktiskt etikettsystem, vilket orsakat förvirring särskilt för icke-professionella investerare och ökat risken för grönmålning och felförsäljning (rådets pressmeddelande den 24 juni 2026).

Tillsynsmyndigheterna pekar också ut varför kategorin är trubbig: artikel 8 är för bred, eftersom ”främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper” rymmer mycket olika ambitionsnivåer (samma yttrande, punkt 16). Läs vidare i vår genomgång av artikel 8 och artikel 9.

Vilken tröskel gäller för att en fond ska få kallas hållbar?

Ingen tröskel finns i SFDR. Förordningen innehåller inget procenttal och inget krav på att en viss andel av kapitalet ska vara hållbart för att fonden ska lämna upplysningar enligt artikel 8 eller artikel 9.

Tröskeln på 80 procent finns i stället i Esmas riktlinjer om fondnamn som innehåller ESG- eller hållbarhetsrelaterade begrepp. Den styr vad fonden får heta, inte vilka upplysningar den lämnar. Riktlinjerna är inte en förordning utan fungerar enligt principen följ eller förklara, och fondbolagen behöver inte rapportera sin efterlevnad till Esma (punkterna 9 och 14). Detta är den vanligaste och allvarligaste sammanblandningen i fältet.

Vad räknas som en hållbar investering?

Två olika definitioner gäller parallellt, och de betyder inte samma sak.

  • SFDR artikel 2.17 kräver tre saker samtidigt: bidrag till ett miljömål eller socialt mål, att investeringen inte orsakar betydande skada för något av dessa mål, och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning (förordning (EU) 2019/2088).
  • EU-taxonomins artikel 3 kräver fyra villkor samtidigt för att en ekonomisk verksamhet ska vara miljömässigt hållbar: väsentligt bidrag till minst ett miljömål, att den inte orsakar betydande skada för de övriga, att minimiskyddsåtgärderna följs, och att den överensstämmer med kommissionens tekniska granskningskriterier (förordning (EU) 2020/852).

Skillnaden mellan att omfattas av taxonomin och att vara förenlig med den är definierad i lag, och den är avgörande när du läser fondens siffror. Vi går igenom taxonomin här.

Vad säger svenska myndigheter till spararen?

Mindre än du tror. Det svenska särkravet på hållbarhetsinformation i fonders informationsbroschyr och årsberättelse är upphävt sedan den 10 mars 2021, samma dag som SFDR började tillämpas (SFS 2021:105). Kvar i lagen om värdepappersfonder finns bara hänvisningar vidare till EU-rätten. Svensk lag skapar alltså inget eget innehållskrav.

Det närmaste Finansinspektionen kommer ett spararråd är att se bortom namnet: ”Bara för att en fond har ord som hållbarhet, miljö eller likande i sitt namn behöver det inte betyda att den är så hållbar som namnet kanske ger intryck av. Se bortom namnet” (FI-nyhet den 5 juli 2023; stavfelet står så i källan). Rådet är riktigt. Den här sajten finns för att visa hur du gör det.

Hur granskar du en fond själv?

Börja i det som är bindande, inte i marknadsföringen. Vår metodhubb granska fond visar stegen, fondens innehav visar hur du läser portföljen, och greenwashing-guiden går igenom påståendena. Hållbarhetsbetyg förklarar varför ett betyg inte är en rättslig kategori.

Kan regelverket ändras?

Ja, och ett förslag ligger på bordet. Kommissionen föreslog i COM(2025) 841 final tre produktkategorier med tröskeln 70 procent. Förslaget är inte gällande rätt. Rådets position den 24 juni 2026 är ett mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet, inte ett antagande. Kontrollera aktuell status i lagstiftningsobservatoriet för procedur 2025/0361(COD) innan du drar slutsatser av det.

Fördjupning

I korthet