Gröna obligationer från oljebolag kan ligga i en grön fond

Vindkraftverk i havet vid Lillgrund i Öresund under mörka moln, med en färja vid horisontenFoto: News Oresund, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

En obligation är grön för att pengarna ska gå till miljömässigt hållbar verksamhet, inte för att låntagaren är det. En fond med grön i namnet bör enligt riktlinjerna om fondnamn från EU:s värdepappersmyndighet Esma utesluta bolag vars intäkter från kol, olja och gas når vissa gränser, för kol redan vid 1 procent. För gröna obligationer prövas uteslutningen i stället mot det pengarna finansierar och inte mot bolaget som lånar. Därför kan en sådan fond äga en grön obligation från ett oljebolag, så länge pengarna inte går till verksamhet på uteslutningslistan, som utvinning och raffinering av kol, olja och gas, och bolaget inte bryter mot FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. En europeisk grön obligation, EU:s lagreglerade variant, behöver inte prövas mot uteslutningarna alls.

Vad gör en obligation grön?

Att pengarna är öronmärkta. En grön obligation är ett lån där låntagaren lovar att använda pengarna till verksamhet som gynnar miljön. När svenska staten lånade upp 20 miljarder kronor genom en grön obligation den 1 september 2020 kopplades pengarna till utgifter i statsbudgeten som skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och järnvägsunderhåll. Regeringen bestämde själv ramverket för vilka utgifter som räknades.

Utanför EU:s märkning skriver den som ger ut obligationen, emittenten, själv sitt ramverk. Sedan den 21 december 2024 finns den lagreglerade varianten, europeisk grön obligation, i EU:s förordning om europeiska gröna obligationer. För obligationer som marknadsförs som gröna utan den beteckningen erbjuder förordningen bara frivilliga mallar för hur emittenten redovisar vad pengarna ska gå till.

Vad krävs av en europeisk grön obligation?

Att pengarna går till verksamhet som uppfyller kraven i EU-taxonomin, EU:s klassning av vad som räknas som miljömässigt hållbart, och att en utomstående granskare kontrollerar det. Beteckningen europeisk grön obligation, eller EuGB, får bara användas för obligationer som uppfyller förordningens krav. De viktigaste är:

  • Alla pengar ska vara fördelade till verksamhet som uppfyller taxonomins krav innan obligationen löper ut.
  • Upp till 15 procent får gå till verksamhet som uppfyller taxonomins grundkrav men där inga detaljerade EU-kriterier hade trätt i kraft när obligationen gavs ut. Samma utrymme gäller internationellt stöd, till exempel klimatfinansiering och utvecklingsbistånd som rapporteras enligt internationellt överenskomna riktlinjer.
  • Emittenten ska i faktabladet redovisa vilka verksamheter som använder det utrymmet och hur stor andel av pengarna det gäller.
  • Före emissionen ska faktabladet få ett positivt utlåtande från en extern granskare, som ska vara registrerad hos Esma.
  • Emittenten ska varje tolvmånadersperiod redovisa hur pengarna fördelats i en så kallad allokeringsrapport, tills alla pengar är fördelade. När allt är fördelat ska en extern granskare granska rapporten.
  • Faktablad, granskningar och rapporter ska publiceras kostnadsfritt på emittentens webbplats.

Inte heller en europeisk grön obligation behöver vara fossilfri. Faktabladet ska i tillämpliga fall ange belopp och andel som ska gå till taxonomianpassad verksamhet relaterad till kärnenergi och fossilgas. I Sverige har Finansinspektionen tillsynen och kan med stöd av lagen (2024:1085) ingripa mot emittenter som inte sköter faktablad, allokeringsrapporter och konsekvensrapporter.

Vilka bolag bör en fond med grön i namnet utesluta?

Samma bolag som utesluts ur EU:s jämförelseindex för anpassning till Parisavtalet. Enligt punkt 17 i Esmas riktlinjer om fondnamn bör en fond med miljöord i namnet, till exempel grön, miljö eller klimat, ha minst 80 procent av sina investeringar kopplade till de bindande delarna av sin strategi. Den bör också utesluta de företag som räknas upp i artikel 12.1 i delegerade förordningen (EU) 2020/1818:

  • företag med verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen,
  • företag som odlar och producerar tobak,
  • företag som bryter mot principerna i FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag,
  • företag som får 1 procent eller mer av sina intäkter från stenkol och brunkol,
  • företag som får 10 procent eller mer av sina intäkter från oljebränslen,
  • företag som får 50 procent eller mer av sina intäkter från gasformiga bränslen,
  • företag som får 50 procent eller mer av sina intäkter från elproduktion med en växthusgasintensitet över 100 g CO2e/kWh.

Ett oljebolag som får 10 procent eller mer av sina intäkter från oljebränslen bör inte ingå i en sådan fond. Hur trösklarna mäts finns på sidan om fossilfria fonder.

Hur kan oljebolagets gröna obligation då hamna i fonden?

Genom att uteslutningen prövas mot projektet i stället för mot bolaget. Den 13 december 2024 svarade Esma på frågan om en förvaltare får se till det underliggande projektet när en obligation är öronmärkt, eller alltid måste bedöma hela emittenten. Svaret är detsamma för vanliga värdepappersfonder och för alternativa investeringsfonder, och det har tre delar:

  • Europeiska gröna obligationer behöver inte prövas mot uteslutningarna alls. Skälet är att riktlinjerna ska läsas tillsammans med förordningen om europeiska gröna obligationer och den höga skyddsnivå den ger.
  • Andra gröna obligationer prövas genom att förvaltaren ser igenom obligationen till verksamheten den finansierar. Den får inte finansiera verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen eller odling och produktion av tobak. Den får inte heller finansiera prospektering, gruvdrift, utvinning, distribution eller raffinering av kol, prospektering, utvinning, distribution eller raffinering av olja, prospektering, utvinning, framställning eller raffinering av gas, eller elproduktion med en växthusgasintensitet över 100 g CO2e/kWh.
  • Företag som bryter mot FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer är alltid uteslutna, även när de lånar grönt.

Ett oljebolag som får minst 10 procent av intäkterna från olja bör inte finnas i en grön fond som aktie, men dess gröna obligation kan finnas där, om pengarna går till verksamhet utanför uteslutningslistan. Pengarna du sparar i fonden går då till oljebolaget, men de är öronmärkta för projektet.

Är reglerna om fondnamn bindande?

Nej, men fondbolagen ska försöka följa dem. Riktlinjerna säger vad fonderna bör göra, och Finansinspektionen har meddelat att den följer dem, men de är inte lag. Finansinspektionen jämställer Esmas riktlinjer med svenska allmänna råd, och fondbolagen ska med alla tillgängliga medel söka följa dem. Esmas svar på frågor om riktlinjerna är däremot inte bindande. Det som binder fonden är fondbestämmelserna, som Finansinspektionen godkänner. Står fondens uteslutningar bara i en hållbarhetspolicy kan fondbolaget ändra dem själv. Skillnaden förklaras på sidorna om ESG-fonder och greenwashing i fonder.

Hur granskar jag en grön obligationsfond?

Börja med fondbestämmelserna och innehavslistan, och fråga sedan fondbolaget om det du inte hittar.

  1. Läs vad fondbestämmelserna säger om uteslutningar och om gröna obligationer. Saknas regeln där är den inte bindande för fonden.
  2. Gå igenom innehavslistan i årsberättelsen. Den anger varje innehav med emittent och andel av fonden, och metoden finns på sidan om hur du granskar en fond själv. Ser du ett energibolag: fråga fondbolaget om innehavet är en grön obligation, om den är en europeisk grön obligation och vad den finansierar.
  3. Är det en europeisk grön obligation, läs emittentens faktablad och allokeringsrapporter. Där står hur stor del av pengarna som går till verksamhet med anknytning till fossilgas och hur mycket som går till verksamhet utan detaljerade EU-kriterier.
  4. Är det en annan grön obligation, läs emittentens eget ramverk och de rapporter emittenten valt att publicera.

Senast faktagranskad: 11 november 2026

I korthet