Ett företag får inte längre kalla en produkt klimatneutral när påståendet vilar på klimatkompensation. EU-förbudet ligger på svarta listan, alltså bland de metoder som är otillbörliga under alla omständigheter och där ingen bevisning hjälper. Lydelsen är samtidigt snävare än debatten låter påskina, och Sverige har ännu inte genomfört reglerna.
Vad säger förbudet ordagrant?
Den svenska lydelsen är exakt denna:
”Påstå, baserat på kompensation av växthusgasutsläpp, att en produkt har en neutral, minskad eller positiv miljöpåverkan när det gäller utsläpp av växthusgaser.”
Källa: direktiv (EU) 2024/825. Lydelsen talar om miljöpåverkan när det gäller utsläpp av växthusgaser, inte om ”klimatpåverkan”. Och den träffar påståenden om produkten, inte påståenden om näringsidkarens egna investeringar.
Förbudet införs genom artikel 1 punkt 4 i direktivet, specificerat i dess bilaga punkt 2. Enligt direktivtexten läggs det till som led 4c i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, alltså svarta listan. Skäl 12 räknar upp de träffade uttrycken: ”klimatneutral”, ”certifierad som koldioxidneutral”, ”koldioxidpositiv”, ”nettonollutsläpp av växthusgaser”, ”klimatkompenserad”, ”minskad klimatpåverkan” och ”begränsat koldioxidavtryck”. De tillåts bara om de bygger på ”den berörda produktens faktiska livscykelinverkan och inte på kompensation av växthusgasutsläpp utanför produktens värdekedja”.
Vilka datum gäller, och gäller reglerna i Sverige?
Reglerna ska tillämpas i hela EU från den 27 september 2026, men Sverige har ännu inte genomfört dem i svensk lag. Tidtabellen ser ut så här:
| Datum | Vad som händer |
|---|---|
| 27 mars 2026 | Sista dag för medlemsstaterna att anta och offentliggöra bestämmelserna |
| 28 maj 2026 | Kommissionen inleder överträdelseförfarande mot Sverige och 19 andra medlemsstater, med två månaders svarstid |
| 31 juli 2026 | Föreslaget ikraftträdande för ändringen i Naturvårdsverkets instruktion |
| 27 september 2026 | Datum då bestämmelserna ska tillämpas enligt direktivet |
| 1 januari 2027 | Föreslaget ikraftträdande för den nya svenska lagen |
Direktivet anger att medlemsstaterna ”ska senast den 27 mars 2026 anta och offentliggöra” bestämmelserna, och att ”de ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 27 september 2026”. Antagande och tillämpning är alltså skilda saker. Sverige har missat det första och fick därför en formell underrättelse om utebliven anmälan av fullständigt genomförande (kommissionens överträdelsepaket INF/26/1097). Per den 15 juli 2026 fanns ingen genomförandeproposition i Riksdagens öppna data.
Det som finns är en utredning. SOU 2025:124 ”Åtgärder för en mer hållbar konsumtion” föreslår den nya lagen, och genomför samtidigt reparationsdirektivet 2024/1799. EU:s tillämpningsdatum ligger alltså cirka tre månader före det föreslagna svenska ikraftträdandet. Kontrollera aktuellt läge hos Regeringskansliet innan du drar slutsatser om vad som gäller i dag.
Gäller Green Claims-direktivet?
Nej, och det är samtidigt inte tillbakadraget. Båda felen cirkulerar. Green Claims är ett levande men blockerat förslag: det står under ”Pending proposals” i kommissionens arbetsprogram 2026, inte bland tillbakadragandena, och Europaparlamentets Legislative Train anger status ”Blocked” med rådet som blockerande institution. Ett tillbakadragande aviserades som avsikt den 20 juni 2025 men genomfördes aldrig formellt. Behandla det alltså varken som gällande rätt eller som avfört.
Vad har en svensk domstol sagt om ”netto noll klimatavtryck”?
Patent- och marknadsdomstolen förbjöd påståendet. I dom den 2 februari 2023, mål PMT 17372-21 (KO mot Arla Foods AB), förbjöds Arla vid vite om 1 000 000 kronor att vid marknadsföring av mejeriprodukter använda påståendet ”netto noll klimatavtryck” eller liknande påståenden som ger intryck av att produkten inte ger upphov till något klimatavtryck alls, eller att klimatpåverkan kompenserats för fullt ut när så inte är fallet (domen i fulltext, arkiverad kopia, Konsumentverkets ärendesida). Vitet dömdes inte ut. Förbudet förenades med vite, alltså villkorat. Det som dömdes ut var rättegångskostnader om 354 855 kronor. Förbudet är begränsat till mejeriprodukter.
Kompensationen inträffade först efter 100 år, och genomsnittskonsumenten kan inte ”förväntas förstå att den utlovade effekten uppnås först om 100 år”. Domen fortsätter: ”Vid en flyktig läsning kan genomsnittskonsumenten därmed inte uppfatta påståendet på annat sätt än att den aktuella produkten inte påverkar klimatet alls.” Marknadsföringen bedömdes vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen och otillbörlig enligt 8 §.
Domstolen betvivlade inte att projekten ger klimatnytta, vilket ofta faller bort när domen refereras. Den underkände att permanensen över 100 år var bevisad. Frågan om marknadsföringen stred mot god marknadsföringssed prövades aldrig.
Vad har Reklamombudsmannen sagt om ”CO2-neutralt”?
Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) fällde den 23 november 2022 Lufthansas påstående ”flyg CO2-neutralt nu” (beslut 2208-159). Nämnden konstaterade att ”en genomsnittskonsument riskerar att vilseledas” när kvalificeringen saknas i själva reklamen. Att informationen fanns på webbplatsen ”ändrar inte bedömningen”. Reklamombudsmannen är en del av näringslivets självreglering och inte en myndighet, så ett RON-beslut väger lättare än ett domstolsavgörande.
Vidare läsning: så fungerar klimatkompensation, vad ”klimatkompenserad” betyder, hur ett klimatavtryck räknas ut, vilseledande marknadsföring och hållbara fonder.
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026. Senast uppdaterad: 26 augusti 2026