Den här sidan är ett register. Varje rad nedan är ett beslut som en domstol eller Reklamombudsmannen har fattat om ett namngivet företags gröna marknadsföring. Vi gör ingen egen bedömning av något företag och kallar ingen aktör för något. Vi återger vad instansen beslutade, med länk till beslutet, så att du kan läsa det själv.
Registret innehåller bara avgöranden där påståendet underkändes. Beslut där företaget friades finns inte med, eftersom sidan handlar om vilka gröna påståenden som faktiskt har underkänts och av vem.
Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering, inte en myndighet
Det här är den viktigaste skillnaden på hela sidan, och den blandas ofta ihop.
Reklamombudsmannen är näringslivets självreglerande organ för marknadsföring. Besluten är inte myndighetsbeslut och de är inte juridiskt bindande. Reklamombudsmannen är alltså varken en domstol, Konsumentverket eller Finansinspektionen, och kan inte utfärda böter, viten eller sanktionsavgifter. Ett fällande beslut innebär att prövningen funnit att reklamen strider mot Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation, ICC:s regler. Påföljden är offentligheten kring beslutet.
Ärendena avgörs antingen av Reklamombudsmannen eller av Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Vilken instans som avgjort respektive ärende framgår av tabellen längre ner.
Domstolsavgörandena i nästa avsnitt är något helt annat. De är bindande och förenade med vite.
Tre domstolsavgöranden om gröna påståenden
De tyngsta avgörandena kommer från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Här är förbuden bindande och kopplade till vitesbelopp.
Arla Foods AB: ”netto noll klimatavtryck”
Patent- och marknadsdomstolen förbjöd den 2 februari 2023 Arla Foods AB, vid vite om 1 000 000 kr, att vid marknadsföring av mejeriprodukter använda påståendet ”netto noll klimatavtryck” eller andra liknande påståenden som ger intryck av att produkten inte ger upphov till något klimatavtryck alls, eller att klimatpåverkan kompenserats fullt ut när så inte är fallet. Kärande var Konsumentombudsmannen. Målnumret är PMT 17372-21, och domen finns i fulltext i domens original (PDF). Konsumentverket beskriver målet på sin ärendesida, som dock varken anger målnumret eller beloppen.
Vitet dömdes inte ut. Förbudet förenades med vite, alltså villkorat för framtida överträdelser. Det som dömdes ut var rättegångskostnader om 354 855 kr. Arla bötfälldes alltså inte med en miljon kronor.
Domskälen är sidans mest upplysande resonemang. Kompensationen i Arlas fall inträffade först efter 100 år. Domstolen skrev att genomsnittskonsumenten inte kan ”förväntas förstå att den utlovade effekten uppnås först om 100 år” och att konsumenten vid en flyktig läsning ”därmed inte [kan] uppfatta påståendet på annat sätt än att den aktuella produkten inte påverkar klimatet alls”. Påståendet bedömdes vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen och otillbörligt enligt 8 § samma lag.
En nyans som ofta faller bort: domstolen betvivlade inte att projekten ger klimatnytta. Den underkände att permanensen över 100 år var bevisad.
Hunton Fiber: träfiberisolering och koldioxidpåståenden
Patent- och marknadsöverdomstolen beslutade den 25 mars 2022, i mål PMT 13193-20 (PDF), att vart och ett av Hunton Fiber AB och Hunton Fiber AS förbjuds, vid vite om 1 000 000 kr vardera, att vid marknadsföring av träfiberisolering i Sverige använda påståenden som att produkten bidrar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.
Målet skiljer sig från de andra två: motpart var Föreningen Swedisol, alltså en tvist mellan näringsidkare, inte en talan av Konsumentombudsmannen. Gröna påståenden prövas alltså inte bara av myndigheter och konsumentföreträdare, utan också av branschens egna konkurrenter.
Midsona Sverige AB: när certifieringens namn bär miljöpåståendet
Patent- och marknadsöverdomstolen slog den 5 september 2022, i mål PMT 1782-21 (PDF), fast att Midsonas hänvisningar till Cosmos Organic och Ecocert Cosmos Organic, och då särskilt leden ”Eco” respektive ”Organic”, ger genomsnittskonsumenten intrycket att varorna har en positiv inverkan på miljön, eller i vart fall en lägre miljöpåverkan än konkurrerande varor, och att det därför är fråga om miljöpåståenden. Domstolen utvidgade det befintliga förbudet mot Midsona Sverige AB, som är förenat med vite om 1 000 000 kr, till att även omfatta formuleringar som ”Urtekram är certifierat enligt Cosmos Organic”. Klagande var Konsumentombudsmannen.
Avgörandet är principiellt viktigt, men räckvidden är preciserad. Domstolen skriver att det i allmänhet inte räcker att endast kortfattat hänvisa till en tredjepartscertifiering, utan att märkningens innebörd som huvudregel måste klargöras för konsumenten i omedelbar närhet till påståendet. Samtidigt kan det i vissa fall vara motiverat att hänvisa till en certifiering utan ytterligare precisering, exempelvis vid ett offentligt miljömärkesprogram som EU-miljömärket eller Svanen, eller andra robusta och ansedda märkningssystem. Avgörandet innebär alltså inte att varje hänvisning till en certifiering i sig är ett miljöpåstående.
Tolv fällda beslut från Reklamombudsmannen
Urvalet nedan är tolv beslut mot namngivna, igenkännbara annonsörer. Varje beslut har vi hämtat och läst i sin helhet, och varje rad länkar till beslutet. Samtliga är fällande, och i samtliga anger beslutet en artikel om miljöpåståenden som grund.
Artikelnumret för miljöpåståenden har ändrats över tid, vilket syns i tabellen. Äldre beslut hänvisar till artikel E1, därefter D1, och de senaste till D2. Det är samma sorts prövning, inte olika regler. Grumme-beslutet vilar i stället på artikel D3, som vid den tiden gällde jämförande miljöpåståenden, eftersom påståendet var en jämförelse med andra varumärken.
| Annonsör | Beslutsdatum | Påstående i korthet | Grund | Avgjort av |
|---|---|---|---|---|
| St1 Sverige AB | 2026-06-16 | ”Vi producerar faktiskt också mer hållbart flygbränsle” | Art. 5 och D2 | Opinionsnämnden |
| Lidl Sverige Kommanditbolag | 2025-12-15 | ”Här i Matriket tar man hand om sädesfälten på ett naturligt sätt” | Art. 5 och D2 | Reklamombudsmannen |
| SJ AB | 2025-06-11 | ”Hållbara resor” | Art. 5 och D2 | Opinionsnämnden |
| Cary Group AB | 2023-10-18 | ”100% klimatkompenserade tjänster” | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA | 2023-05-16 | ”Med pellets bidrar du inte till växthuseffekten” | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| Deutsche Lufthansa AG | 2022-11-23 | ”flyg CO2-neutralt nu”, ”Green fares” | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| IKEA Svenska Försäljnings AB | 2022-06-15 | ”Vi vill ha en positiv inverkan på vår planet” | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| Orkla Care AB (Grumme) | 2022-06-15 | ”Sveriges grönaste varumärke” | Art. 5 och D3 | Opinionsnämnden |
| Orkla Foods Sverige AB (Frankful) | 2021-02-25 | ”We’re eating tacos to save the climate” | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| Tui Sverige AB | 2020-04-21 | ”bidrar din semester till en bättre värld”, klimatkompenserade resor | Art. 5 och D1 | Opinionsnämnden |
| Max Burgers AB | 2019-02-20 | ”Varje tugga hjälper till att förbättra jordens klimat” | Art. 5 och E1 | Opinionsnämnden |
| ETC utveckling AB | 2014-05-20 | ”Gör din mobil klimatren!” | Art. 5 och E1 | Opinionsnämnden |
Vad besluten har gemensamt
Läser man besluten i följd framträder ett mönster som är mer precist än ”företag ljuger om klimatet”.
Beviskravet gäller permanensen, inte avsikten. Prövningen ifrågasätter sällan att kompensationen sker. Den ifrågasätter att den kan likställas med uteblivna utsläpp. I beslutet mot Max Burgers skrev nämnden att ”någon bevisning för att klimatkompensation i ett längre perspektiv har samma effekt som minskade utsläpp, har dock inte presenterats”. I beslutet mot Cary Group ansågs annonsören inte ha styrkt ”med tillförlitlig vetenskaplig bevisning” att trädplantering leder till permanent klimatkompensering. Det är samma invändning som Patent- och marknadsdomstolen gjorde i Arla-målet.
Ett vagt påstående måste kvalificeras i reklamen. I beslutet mot St1 slog nämnden fast att ett påstående som ”hållbart” får användas utan kvalificering endast om det kan verifieras med mycket betryggande bevisning.
Information på webbplatsen räddar inte reklamen. I beslutet mot Deutsche Lufthansa konstaterade nämnden att det saknades kvalificering i själva reklamen, och att information på annonsörens webbplats ”ändrar inte bedömningen”. Samma resonemang återkommer i Tui-ärendet.
En rättelse i efterhand hjälper inte. I beslutet mot SJ medgav annonsören att reklamen stred mot ICC:s regler. Nämnden noterade att en rättelse i efterhand visserligen är önskvärd, men att den inte gör överträdelsen försvarlig.
Så kontrollerar du besluten själv
Reklamombudsmannens beslutsdatabas är fritt sökbar. Du kan filtrera på prövningsgrund, på utfall (fälld, friad, avvisad) och på företagsnamn. Varje beslut har en egen adress och går att läsa i sin helhet, med annonsörens eget yttrande.
Två saker är värda att veta om databasen. Miljöärendena ligger under två skilda kategorier, D2 som avser vederhäftighet i miljöpåståenden och D4 som avser jämförande miljöpåståenden. Och den kategori ett beslut är taggat med behöver inte vara samma artikel som beslutet till slut åberopar, vilket syns i tabellen ovan.
Metod och avgränsning
Så här är sidan gjord, och var dess gränser går.
Bara fällande beslut. Reklamombudsmannen friar också anmälda företag, ibland för påståenden som liknar dem som fällts i andra ärenden. Friande beslut redovisas inte här och inget friat företag namnges på sidan, eftersom ett friande beslut inte är ett exempel på ett underkänt påstående.
Varje beslut är läst i original. Företagsnamn, datum, påstående, grund och utfall är hämtade ur beslutet självt, inte ur andrahandskällor.
Vi anger inget totalantal. Per den 15 juli 2026 redovisar databasens egen räknare 77 fällda beslut under kategorin D2 och sju under kategorin D4. Vi redovisar kategorierna var för sig och lägger inte ihop dem till en siffra, eftersom vi inte har kunnat verifiera om ett och samma beslut kan ligga i båda kategorierna. Antalet fällda beslut är dessutom större än de två kategorierna visar, eftersom miljöärenden ibland avgörs på andra artiklar.
Sidan uppdateras inte automatiskt. Siffrorna ovan gäller det datum som anges. Nya beslut tillkommer löpande.
Vidare läsning
Den här sidan handlar om beslut mot marknadsföring av varor och tjänster. Vill du i stället veta hur du bedömer om en fond lever upp till sina hållbarhetslöften, se vår greenwashing-guide, som går igenom regelverket, varningssignalerna och hur du granskar en fond steg för steg.