EU har infört ett uttryckligt förbud mot att kalla en produkt klimatneutral när påståendet vilar på klimatkompensation. Förbudet ligger på svarta listan, alltså bland de metoder som är otillbörliga under alla omständigheter och där ingen bevisning hjälper. Men lydelsen är snävare än debatten låter påskina, och det svenska genomförandet ligger efter EU:s tidtabell. Så här ser det ut i primärkällorna.
Vad säger förbudet ordagrant?
Den svenska lydelsen är exakt denna:
”Påstå, baserat på kompensation av växthusgasutsläpp, att en produkt har en neutral, minskad eller positiv miljöpåverkan när det gäller utsläpp av växthusgaser.”
Källa: direktiv (EU) 2024/825. Två preciseringar som ofta tappas bort. Lydelsen talar om miljöpåverkan när det gäller utsläpp av växthusgaser, inte om ”klimatpåverkan”. Och förbudet träffar påståenden om produkten, inte påståenden om näringsidkarens egna investeringar.
Placeringen är avgörande. Förbudet införs genom artikel 1 punkt 4 i direktivet, specificerat i direktivets bilaga punkt 2, och lägger enligt direktivtexten till led 4c i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, alltså svarta listan. Skäl 12 räknar upp de träffade uttrycken: ”klimatneutral”, ”certifierad som koldioxidneutral”, ”koldioxidpositiv”, ”nettonollutsläpp av växthusgaser”, ”klimatkompenserad”, ”minskad klimatpåverkan” och ”begränsat koldioxidavtryck”. De tillåts bara om de bygger på ”den berörda produktens faktiska livscykelinverkan och inte på kompensation av växthusgasutsläpp utanför produktens värdekedja”.
Vilka datum gäller, och gäller reglerna i Sverige?
Håll isär två datum, och blanda inte ihop EU-nivån med den svenska. Direktivet anger att medlemsstaterna ”ska senast den 27 mars 2026 anta och offentliggöra” bestämmelserna, och att ”de ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 27 september 2026”. Antagande och tillämpning är alltså skilda saker.
Sverige ligger efter. Kommissionen beslutade 2026-05-28 att inleda överträdelseförfarande mot Sverige genom formell underrättelse, för att inte ha anmält fullständigt genomförande av direktivet. Sverige är en av 20 medlemsstater som fick en sådan underrättelse, med två månader att svara (kommissionens överträdelsepaket INF/26/1097). Per 2026-07-15 fanns ingen genomförandeproposition, enligt egen sökning i Riksdagens öppna data.
Det som finns är en utredning. SOU 2025:124 ”Åtgärder för en mer hållbar konsumtion” föreslår att den nya lagen träder i kraft 1 januari 2027, med undantag för ändringen i Naturvårdsverkets instruktion, som föreslås träda i kraft 31 juli 2026. Utredningen genomför för övrigt två direktiv, även reparationsdirektivet 2024/1799. Konsekvensen: EU:s tillämpningsdatum 27 september 2026 ligger cirka tre månader före det föreslagna svenska ikraftträdandet. Kontrollera aktuellt läge hos Regeringskansliet innan du drar slutsatser om vad som gäller i dag.
Gäller Green Claims-direktivet?
Nej, och det är samtidigt inte tillbakadraget. Båda felen cirkulerar. Green Claims är ett levande men blockerat förslag: det står under ”Pending proposals” i kommissionens arbetsprogram 2026, inte bland tillbakadragandena, och Europaparlamentets Legislative Train anger status ”Blocked” med rådet som blockerande institution. Ett tillbakadragande aviserades som avsikt 2025-06-20 men genomfördes aldrig formellt. Behandla det alltså varken som gällande rätt eller som avfört.
Vad har en svensk domstol sagt om ”netto noll klimatavtryck”?
Patent- och marknadsdomstolen förbjöd påståendet. I dom 2023-02-02, mål PMT 17372-21 (KO mot Arla Foods AB), förbjöds Arla vid vite om 1 000 000 kr att vid marknadsföring av mejeriprodukter använda påståendet ”netto noll klimatavtryck” eller liknande påståenden som ger intryck av att produkten inte ger upphov till något klimatavtryck alls, eller att klimatpåverkan kompenserats för fullt ut när så inte är fallet (domen i fulltext, Konsumentverkets ärendesida). Vitet dömdes inte ut: förbudet förenades med vite, alltså villkorat. Det som dömdes ut var rättegångskostnader om 354 855 kr. Förbudet är begränsat till mejeriprodukter.
Domskälen är det mest citerbara. Kompensationen inträffade först efter 100 år, och genomsnittskonsumenten kan inte ”förväntas förstå att den utlovade effekten uppnås först om 100 år. Vid en flyktig läsning kan genomsnittskonsumenten därmed inte uppfatta påståendet på annat sätt än att den aktuella produkten inte påverkar klimatet alls”. Marknadsföringen bedömdes vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen och otillbörlig enligt 8 §.
Nyansen som nästan alltid faller bort: domstolen betvivlade inte att projekten ger klimatnytta. Den underkände att permanensen över 100 år var bevisad. God marknadsföringssed enligt 5 § prövades aldrig.
Vad har Reklamombudsmannen sagt om ”CO2-neutralt”?
Opinionsnämnden RON fällde 2022-11-23 Lufthansas påstående ”flyg CO2-neutralt nu” (beslut 2208-159). Nämnden konstaterade att ”en genomsnittskonsument riskerar att vilseledas” när kvalificeringen saknas i själva reklamen, och att informationen fanns på webbplatsen ”ändrar inte bedömningen”. Notera att Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering, inte en myndighet. Ett RON-beslut är alltså inte ett myndighetsbeslut.
Vidare läsning: så fungerar klimatkompensation, vad ”klimatkompenserad” betyder, hur ett klimatavtryck räknas ut, vilseledande marknadsföring och hållbara fonder.