Senast uppdaterad: 20 mars 2026

Impact investing vs ESG — vad är skillnaden?

Två begrepp dominerar samtalet om hållbara investeringar: ESG och impact investing. Båda syftar till att styra kapital i en mer ansvarsfull riktning, men de skiljer sig åt i metod, ambition och mätbarhet. Förväxlingen mellan dem är vanlig — och den utnyttjas ibland av fondbolag som vill framstå som grönare än de är.

Den här guiden reder ut vad respektive begrepp innebär, hur de förhåller sig till EU:s regelverk SFDR, och vad du som sparare bör tänka på när du väljer fond.

Vad är ESG?

ESG står för Environmental, Social och Governance — miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Det är ett ramverk som fondförvaltare och analytiker använder för att bedöma hur väl ett bolag hanterar hållbarhetsrisker inom dessa tre dimensioner.

• Environmental (miljö) — klimatutsläpp, energiförbrukning, vattenanvändning, avfallshantering och biologisk mångfald.
• Social (socialt ansvar) — arbetsvillkor, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, mångfald, produktsäkerhet och samhällsengagemang.
• Governance (bolagsstyrning) — styrelsesammansättning, ersättningsprogram, transparens, antikorruption och ägarstruktur.

En ESG-strategi innebär att förvaltaren integrerar dessa faktorer i sin investeringsanalys. Det kan betyda att bolag med dåliga ESG-betyg viktas ned eller exkluderas, men det kan också bara innebära att förvaltaren är ”medveten” om riskerna utan att agera på dem. ESG är med andra ord ett spektrum — från djupgående analys till ytlig etikettering.

Det primära syftet med ESG-integration är att hantera finansiell risk. Tanken är att bolag som sköter sin hållbarhet bättre också är bättre långsiktiga investeringar. Avkastningen förblir det överordnade målet — hållbarhet är ett verktyg, inte ett syfte i sig.

Vad är impact investing?

Impact investing — ibland kallat ”investeringar med påverkan” — skiljer sig fundamentalt genom att den mätbara samhällseffekten är det primära målet. Avkastning eftersträvas fortfarande, men investeraren accepterar att den kan vara lägre om den positiva effekten är tillräckligt stor.

En impact-investerare ställer alltid frågan: vad hade hänt om jag inte investerat? Om svaret är ”samma sak” finns ingen verklig påverkan, oavsett hur grönt bolaget är. Det kallas additionality — att investeringen bidrar med något som annars inte hade skett.

Typiska impact-investeringar kan vara:

• Gröna obligationer som finansierar specifika klimatprojekt
• Mikrofinansfonder som ger lån till småföretagare i utvecklingsländer
• Fonder som investerar i förnybar energi i regioner där den ersätter fossil kraft
• Venture capital i klimatteknik som koldioxidinfångning eller alternativa proteiner

Avgörande är att effekten mäts och rapporteras — inte bara påstås. Impact-fonder redovisar exempelvis ton koldioxid som undvikits, antal hushåll med tillgång till ren energi, eller liter rent vatten som tillhandahållits.

Jämförelse: ESG vs impact investing

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan de två strategierna.

Dimension	ESG-integration	Impact investing
Primärt mål	Riskjusterad avkastning	Mätbar samhälls-/miljöeffekt
Hållbarhetens roll	Verktyg för bättre analys	Investeringens huvudsyfte
Mätning	ESG-betyg (MSCI, Sustainalytics)	KPI:er för effekt (CO₂, jobb, hälsa)
Avkastningsförväntning	Marknadsmässig	Marknadsmässig till under marknad
Riskprofil	Liknande traditionella fonder	Kan vara högre (nischmarknader)
SFDR-klassificering	Artikel 8 (”ljusgrön”)	Artikel 9 (”mörkgrön”)
Greenwashing-risk	Hög — brett definierat	Lägre — kräver mätbar effekt

SFDR artikel 9 — EU:s kvalitetsstämpel för impact

EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) delar in fonder i tre kategorier. Klassificeringen är obligatorisk för alla fonder som säljs inom EU och ger sparare ett verktyg att skilja mellan olika ambitionsnivåer.

• Artikel 6 — Ingen hållbarhetsprofil. Fonden har ingen uttalad hållbarhetsstrategi men måste ändå redovisa hur hållbarhetsrisker hanteras.
• Artikel 8 (”ljusgrön”) — Fonden främjar hållbarhet. Hit hör de flesta ESG-fonder. Fonden integrerar hållbarhetsfaktorer men har inte hållbarhet som huvudsyfte.
• Artikel 9 (”mörkgrön”) — Fonden har hållbarhet som huvudmål. Detta är den klassificering som närmast motsvarar impact investing. Fonden måste visa att varje investering bidrar till ett specifikt hållbarhetsmål.

En artikel 9-klassificering är inte en garanti mot greenwashing, men den ställer betydligt högre krav på transparens och mätbarhet. Under 2023 nedgraderades ett stort antal fonder från artikel 9 till artikel 8 efter att EU skärpt tolkningarna — ett tecken på att regelverket faktiskt biter.

Hur väljer du rätt strategi?

Valet mellan ESG och impact investing handlar ytterst om vad du vill uppnå med ditt sparande. Ställ dig själv tre frågor:

1. Är avkastningen eller effekten viktigast?

Om du vill ha marknadsmässig avkastning och samtidigt undvika de sämsta bolagen ur hållbarhetssynpunkt räcker en ESG-fond (artikel 8). Om du aktivt vill att dina pengar finansierar klimatomställningen — och kan acceptera en annorlunda riskprofil — passar impact investing (artikel 9) bättre.

2. Hur viktigt är det att kunna mäta effekten?

ESG-betyg ger en övergripande bild men är svåra att koppla till konkreta resultat. Impact-fonder redovisar specifika KPI:er — exempelvis ”fonden har bidragit till att undvika 50 000 ton CO₂ under året”. Om mätbarhet är viktigt för dig bör du titta på artikel 9-fonder med tydlig effektrapportering.

3. Hur diversifierat vill du vara?

ESG-fonder investerar ofta brett och har en sammansättning som liknar traditionella indexfonder, fast med hållbarhetsfilter. Impact-fonder kan vara mer nischade — exempelvis enbart förnybar energi eller vattenrening — vilket ger högre koncentrationsrisk. En kombination av båda strategierna i portföljen kan vara rimlig.

Exempel: svenska fonder i respektive kategori

Nedan följer exempel på fonder tillgängliga för svenska sparare, sorterade efter strategi. Observera att fondernas klassificering kan ändras — kontrollera alltid aktuell SFDR-status hos din fondplattform. Börskollen listar löpande de bästa hållbara fonderna och deras klassificering.

ESG-fonder (artikel 8)

• Swedbank Robur Access Edge Global — bred global fond med ESG-integration och exkludering av kontroversiella sektorer.
• SEB Hållbar Sverige Indexnära — följer ett svenskt index men viktar upp bolag med starka ESG-betyg.
• Handelsbanken Hållbar Energi — fokuserar på energisektorn med hållbarhetsfilter.

Impact-fonder (artikel 9)

• Öhman Global Hållbar — investerar globalt med hållbarhet som uttryckligt mål, redovisar klimatpåverkan per investerad krona.
• Nordea Global Climate and Environment — fokuserar på bolag vars verksamhet direkt bidrar till klimatomställningen.
• Swedbank Robur Impact — investerar i bolag som adresserar FN:s globala mål med mätbar effekt.

Fonderna ovan är exempel — inte rekommendationer. Kontrollera alltid avgifter, historisk avkastning och aktuell SFDR-klassificering innan du investerar.

Vanliga frågor

Ger ESG-fonder sämre avkastning?

Nej, forskningen visar ingen systematisk avkastningsskillnad. ESG-fonder presterar i genomsnitt i linje med jämförbara traditionella fonder. Enskilda fonder kan givetvis gå bättre eller sämre beroende på förvaltarens skicklighet och fondens inriktning.

Kan en fond vara både ESG och impact?

Ja, begreppen överlappar delvis. En impact-fond använder nästan alltid ESG-analys som en del av sin process. Skillnaden ligger i ambitionen: ESG-fonden använder hållbarhetsdata för att minska risk, medan impact-fonden investerar med mätbar effekt som huvudmål. En fond klassificerad som artikel 9 har per definition en starkare hållbarhetsprofil än en artikel 8-fond.

Hur undviker jag greenwashing?

Kontrollera fondens SFDR-klassificering — artikel 9 ställer högst krav. Läs fondens hållbarhetsrelaterade upplysningar (finns på fondbolagets webbplats). Var skeptisk mot vaga formuleringar som ”vi beaktar hållbarhet” utan konkreta exkluderingskriterier eller effektmått. Tredjepartsbetyg från Morningstar eller MSCI ger ytterligare perspektiv.

Passar impact investing för pensionssparande?

Det beror på din tidshorisont och riskvilja. Impact-fonder med artikel 9-klassificering kan fungera väl i en långsiktig portfölj, men bör kombineras med bredare fonder för diversifiering. Inom premiepensionen finns ett urval av både artikel 8- och artikel 9-fonder att välja bland.

Vidare läsning

Vill du fördjupa dig i hur du bygger en hållbar investeringsstrategi? Aktiestrategi.se går igenom olika metoder för att strukturera din portfölj, från indexstrategier till värdebaserat urval.

Om du misstänker att en fond inte lever upp till sina hållbarhetslöften kan du läsa mer om hur du granskar fonderna och identifierar greenwashing här på Klimatfond.se.

---